Vizzlas Valpar

Efter 63 dagar så satte värkarna igång för Vizzla. Vi hade då kollat tempen i fler dygn den höll sig ganska konstant kring 37,6-37,8 men i måndags så dippade den 1 hel grad för att på em. stiga till samma igen . Då förstod vi att nu var tiden inne. Vi hade fixat en fin valpbädd som Victoria och Mikael hjälpts åt att snickra. Den är täck med vaxduk invändigt så att den ska vara enkel att rengöra. Handukar var klippta i lagoma bitar, valpboken noga igenomläst, våran toppen fd. granne Karin (veterinär) kontaktad flera gånger för råd och anvisningar, nu var vi laddade. Man såg på Vizzla att hon blev mer och mer påverkad och fundersam vad var det som hände. Detta är hennes första valpkull så hon hade ej varit med om det tidigare. Hon skötte sig bara snyggt. Bäddade runt mer och mer, man såg riktigt när värkarna kom och hur hon påverkades. Tillslut "gick vattnet" , hon försökte att streta emot och blev ganska fundersam över vad som var på gång. Nu började vi skymta en blåsa och efter några minuter kom valp nr ett. Vilken otrolig känsla .Vizzla visste precis hur hon skulle göra slicka sin valp ren, bita av navelsträngen städa upp runt om. Jag Victoria och Johanna försökte att bara hjälpa till lagomt och uppmuntra henne, skriva upp tid och lägga valp tillrätta vid spena. Jag fick uppfattningen efteråt att valparna kom ganska snabbt efter varandra för det kändes som det med ens var fullt upp och 5 st svarta helt välskapta valpar fanns nu plötsligt till. Nu var Vizzla ganska trött och less så det blev lite lugnare tempo på värkar och valpar . Vi gick ut lite emellan och rörde oss så att värkarbetet kom vidare. Ytterligare 3 st valpar kom tillslut och då kände vi oss mer än nöjda. Vi hade börjat vid ca 20.00 och lite drygt en timme senare var 5 st födda sen kom de 3 sista med 1 timmes mellan rum, klockan var nu drygt midnatt och allt hade gått bra.

Jag och Victoria sov med Vizzla denna natt hjälpte henne. Hon gillade inte alls läget från början och vi var nog rätt fundersamma hur skulle detta gå. Gillade inte valparna , att de diade , stökade runt henne, klev , pep ja allt. 
Men idag när hon fått vila ,återhämta sig, äta och promenera lagomt ute, så har världens bästa hund mamma vuxit fram och jag måste säga att hon tar sitt ansvar på fullast allvar och sköter sig toppen .En riktig super "mamma".
Det var också så kul att se hur glad Kurriren blev när han äntligen fick träffa sin Vizzla när vi var ute på promenad, han snurrade som en dansör framför nosen på henne av glädle och Vissla såg ut som Lady och himmlade med ögonen åt honom. 

Vi var alla trötta men så lyckliga att allt gått så himla bra och att vi fått 8 st helt underbara små svarta valpar. 

Bra jobbat Vizzla